Sedan 1969 har Stochampionatet avgjorts på Axevalla.
Ett lopp som växt fram som det allra främsta för landets fyraåriga ston och är kulmen på helgens folkfest på Skaraslätten.
Åbytränaren André Eklundh har ett hett bud i årets upplaga av Stochampionatet.
9 Panthere d’Inverne (V75-6) vann sin uttagning senast på ett mersmakade vis. Stoet kom tidigt till täten och hade sedan en problemfri resa mot segern, till synes med gott om obrukat bränsle i tanken.
– Det var skönt på det sättet att vi slapp göra en massa grovjobb själva och i stället kunde komma bekvämt fram och få det lopp som vi ville. Det såg bra ut och det känns som vi kommit helt rätt på det med henne, säger André och fyller i:
– Hästen fick en träningsperiod efter starten på Mantorp näst senast och sedan har vi bara siktat mot det här, så det blev det perfekta loppet i uttagningen för att hon ska ha hittat toppformen till på söndag.

Framme vid årets stora mål
Faktum är att Panthere d’Inverne redan har en klassisk seger i år.
I våras knep hon överraskande guldmedaljen i Drottning Silvias Pokal på hemmaplan efter att ha tuggat i sig favoriten Vivillion från dödens.
– Det är klart, jag trodde inte vi skulle kunna vinna den gången, men när vi kom så enkelt och tidigt fram mot dödens kändes det bra. Att vi sedan skulle ta ned Vivillion från ledningen trodde jag kanske inte heller men det kändes rätt tidigt att vi skulle göra det.
Men egentligen är det väl Stochampionatet som ni haft som det stora målet under säsongen?
– Ja, det har vi ju haft, framför allt eftersom hon besitter sådan jättefin styrka. Men nu har hon blivit lite snabbare från start också, det var ju något som hon inte alls var förut, så hästen utvecklas för varje start och är på väg att bli komplett nu.
Vad är det för egenskaper hos hästen, förutom styrkan, som gör henne så bra?
– Hon är otroligt stenhård, den här märren. Men det gäller i hanteringen också, om man säger så. Constanza Flores som sköter henne får stryka henne medhårs hela tiden; hästen är tuff att hålla på med men hon tar också ut det där på rätt sätt på banan.
Du valde bakspår, nummerbricka nio, i finalen. Hur gick tankarna kring det?
– Vi hade att välja på spår fem eller nio när det var vår tur och eftersom hon inte riktigt kan utnyttja ett framspår så kändes det som klar vingelrisk och stor risk för dödens om vi valde femtespåret. Att hon ska gå i dödens på till exempel en sådan som La Yuca kanske inte går, så för vår del är det bättre om vi hamnar i tredje, fjärde ytter och i så fall tar ett initiativ senare, säger tränaren och tillägger:
– Jag har en häst som mycket väl kan vinna, för jag tycker hon är ett av de tre, fyra bästa stona i kullen. Det kommer bli spännande på söndag.

One Lady Boko också i final
Nu är faktiskt inte Panthere d’Inverne den enda kandidaten från stall Eklundh i Stochampionatet.
Hon får sällskap i finalen av 6 One Lady Boko (V75-6) som relativt nyligen kom till tränarens regi men redan hunnit med att vara finalist i Stosprintern.
Nu väntar nästa stora årgångslopp efter att hon i försöket senast slutat tvåa från ledningen.
– Hon gjorde det väldigt bra senast. Det blev tuff körning och sedan blev hästen alltför skarp i ledningen, så att hon tog hem det så bra som hon gjorde, det var bra gjort. Jag fick henne lugn och fin efter ett tag men så kom en annan häst upp utvändigt efter knappt ett varv, då ville hon börja tävla och blev som sagt för skarp. Annars tror jag faktiskt att hon hade vunnit loppet.
Hur ser du på hennes möjligheter här?
– Hon är startsnabb och lättplacerad, så Mats Djuse får nog försöka trycka i väg henne lite från början och hitta en fin position, gärna vid sargen. Det är ju helt beroende på var hon hamnar, men det känns som det är en häst som helst ska gå ”på rulle” till 200 meter kvar för att det ska vara optimalt men om det stämmer maximalt kan hon nog vara trea, fyra här. Jag tror inte hon rår på Panthere d’Inverne häst mot häst, särskilt inte över den här distansen.

Bättre än pengarna på kontot
André Eklundh har ytterligare en häst med på söndagens V75®.
Likaledes fyraåriga 1 Ardanza Wine (V75-7) går ut i Stodivisionen som avrundar kupongen. Senast blev det galopp i fin position i den sista kurvan.
– Henne hade vi tagit av bakskorna på senast, så det blev lite för trångt helt enkelt och hon kunde inte hålla ihop aktionen. Det var synd, för jag hade mycket att köra med då faktiskt och hon hade nog gått en bra 1.14-tid annars. Nu blir det lite lättare balans fram och första starten i en Finntack Yankee-vagn. Hon står lite hårt inne på pengarna, men hon är rätt så bra för sin klass och vi fick ju ett bra spår. Hon har knappt haft framspår bakom bilen tidigare och jag har därför aldrig riktigt laddat med henne, men jag tror hon kan öppna. Hästen kan säkert gå i ledningen, men jag är inte så säker på att jag lägger i väg allt för att försöka försvara den. Hon ska nog inte räknas bort, för jag tycker att hon är lite bättre än dels vad hon visat, dels för de pengar som hon har på sig.
Avslutningsvis, du har också 14 Lainy K.W. (V75-1, lördag) till start på lördag. Hon var finalist i Stosprintern senast, hur är känslan nu?
– Hon var jätte-jättefin i Stosprintern men hamnade sist och när de körde så långsamt där framme gick det inte. Det var väl 1.08-tempo sista biten och ändå tog hon längder på dem där framme, så hästen gick strålande utan att hon fick något med sig. Det var ändå positivt för hon drabbades ju av hjärtflimmer i samband med starten under elitloppshelgen. Ibland får man medicinera för det men ibland konverterar det där av sig själv och för henne var det bra redan efter två dagar. Det var tur och det var skönt att kroppen ordande det där själv. Här är det lite tråkiga förutsättningar med tillägg över kort distans, men hon är bra alltså och skulle det lösa sig tror jag ändå det kan vara en bra vinstchans, säger André Eklundh.