Inför V75® (söndag): Formtoppad Iceland Falls svenskhopp i Norge

Fjolårets första stora jubel bland elitloppspubliken kom då utvändiga Iceland Falls lekande lätt kopplade grepp på ledande Night Brodde och enkelt höll ifrån sig Bengurion Jet till seger sitt Sweden Cup-försök för Magnus A Djuse.
En härlig uppföljning på fjärdeplatsen i Copenhagen Cup där hon bokstavligen klättrade sulkyn på ledande Önas Princes över upploppet och en prestation som visade att Fredriks Wallins franskhärdade sto kunde hävda sig mot de allra bästa hingstarna.
I finalen ett par timmar senare pep hon till ledningen, men fick en överladdad Bepi Bi utvändigt och tvingades varva på 1.08,8. Det gav stumma ben sista biten då Bengurion Jet och Callmethebreeze kunde spurta förbi.
Två prestationer som gjorde att sjuåriga Iceland Falls plötsligt aspirerade på titeln som Sveriges främsta sto.
Inte illa för en häst som visserligen sprang in över en miljon som tre- fyra- och femåring hos sin förste tränare Håkan Wallberg och redan då var pappa Icelands särklassigt främsta avkomma, men aldrig var nära den absoluta kulltoppen.
Efter dessa tre säsonger togs beslutet att prova hästen på fransk mark hos Jarmo Niskanen, vars Earl Simon tjusat tv-publiken i Elitloppet under pandemiåret 2020.
Men istället hamnade stoet i Fredrik Wallins franska filial.
- Hon kom in till mig på ett bananskal och jag ska erkänna att jag inte var så imponerad i de första jobben jag körde. Men så märkte jag att han hon hade en jäkla härlig inställning och sedan dess har det alltid varit en häst jag gillat skarpt, berättar Fredrik Wallin som fick en formidabel start med sitt nyförvärv. Iceland Falls vann tre och sprang in en halv miljon kronor på sina första fyra starter på fransk mark.
Sedan återvände hon till Sverige och tvålade dit konkurrenterna i stoeliten på Örebrotravet i april.
Någon mer seger blev det inte under sexåringssäsongen, men massor av framskjutna placeringar inklusive tredjeplatsen i Sto-SM bakom Honey Mearas, innan det var dags för ett nytt Frankrikeäventyr.

Slog elithästar på Vincennes i vintras
Den vintern fick Iceland Falls känna på tuffare motstånd i fyra starter på Vincennes och utflykten toppades med en mersmakande andraplats i Prix Helen A Johansson från spår 16 bakom bilen under Prix d’Amerique-helgen.
På hemmaplan följdes det av segrar i Påskägget på Gävle och en repris i stoeliten på Örebro som uppladdning inför urladdningen på Solvalla.
Men likt säsongen innan blev det inga segrar under högsommaren där Iceland Falls fick nöja sig med andrapris i Violas Silas lopp och Gotlandslöpning.
Efter en viloperiod följde tredje vintern i Frankrike där andraplatsen i Prix de Lille bakom segermaskinen Face Time och före hästar som Bilo Jepson, Always Ek och Admiral As visade att Iceland Falls fortfarande kunde hävda sig i stenhårda sammanhang på Vincennes.
Tillbaka i Sverige har Iceland Falls hunnit med två lopp, med ett tredje- och ett andrapris som resultat.
- Senast på Bollnäs fick hon rygg på Haagorts fina häst (Y Not Diamant) och det gick sakta under loppet. Sedan blev det en 1.08-avslutning och kusken (Magnus A Djuse) tyckte att han fick ett bra svar sista biten. Jag var nöjd, det var en perfekt uppladdning inför det här loppet på Bjerke som vi har siktat mot, säger Fredrik Wallin.

”Siktat mot det här loppet en längre tid”
På söndag väntar första besöket i Norge, under landets största travdag med Oslo Grand Prix och V75®.
I huvudloppet är det Joviality, Barack Face, Beartime och Kentucky River som försvarar de blågula färgerna.
Iceland Falls går istället ut i Trond Anderssens Minnelopp för ston (V75-6) där hon ställs mot den inhemska eliten, men framförallt Daniel Redéns Felicia Zet – hästen som vann motsvarande lopp under elitloppshelgen från ledningen och drog det på Bjerke så förmånliga innerspåret bakom startbilen.
- Det var synd att Felicia Zet fick spår 1 och vi spår 6, det gör uppgiften tuffare. Men jag har en riktigt skön känsla för att hon ska göra en riktigt vass prestation på söndag.
Är hon lika vässad nu som hon var under elitloppshelgen i fjol?
- Jag tror det. Fysiskt känns hon lika bra. Jag körde ett tuffare banjobb inför förra starten och fick precis det besked jag ville ha. För henne är det viktigaste den mentala biten, hon måste vara löpsugen och det tycker jag att hon är för dagen. Hon såg väldigt taggad ut senast och känns även så i jobben efteråt. Sedan är frågan om hon fortfarande är lika tuff mentalt som hon var i fjol, hon är åtta år nu så det vet man aldrig.
Hur tror du att hon hanterar att tävla utan körspö för första gången?
- Där ser jag inga problem alls. Hon bryr sig inte om körspöet, hon bryr sig bara om att tävla mot hästarna hon möter.
Ändrar du något utrustningsmässigt?
- Den enda skillnaden blir att hon går med rycktussar den här gången, det hade hon inte senast. Det blir optimal utrustning, stängt huvudlag, barfota och jänkarvagn, precis som hon har tävlat när hon varit som bäst.
Vad är det som skiljer Iceland Falls från normala hästar och gör henne så bra?
- Hon har ett väldigt driv i steget, men det är framförallt hennes inställning. Hon vill verkligen tävla.
Hur ser hennes framtid ut, blir det en ny vinter i Frankrike?
- Nej, nu har hon tjänat för mycket pengar och gått ur stoloppen där nere. Nu måste hon gå mot eliten. Planen är att hon ska tävla säsongen ut här hemma, vi kommer att vara med i silverdivisionen när det är möjligt, annars blir det stolopp i första hand. Ett mål är EM för ston på Solvalla. Sedan ska vi ställa av henne till hösten och betäcka till nästa år.
Vinner hon på söndag?
- Det kan jag inte lova. Risken är väl stor att hon får gå utvändigt om Felicia Zet, och jag vet inte om hon är tillräckligt tuff för att klara det. Men hon gjorde sin bästa prestation i fjol under elitloppshelgen och jag tror att hon att redo för sin bästa prestation i år nu, vi har siktat mot det här loppet en längre tid. Så vi åker till Oslo med stora förhoppningar, sedan får vi se hur långt det räcker, säger Fredrik Wallin.