Säsongens sista storlopp brukar bjuda på oväntade vinnare.
Så säger i alla fall ryktet.
Men stämmer det verkligen att Breeders’ Crown-finalerna är mer svårtippade än andra lopp?
För att få en bild av det jämför vi resultaten från dessa med samtliga lopp på V75 som körts med 2 140 meter autostart under samma tidsperiod.
Starten för mätningen är 2011, det var nämligen då man gick över till att köra tre semifinaler – vilket innebär att fyra hästar från varje gått vidare.
Och det verkar stämma.
Med hjälp av Travfakta kan man ta fram en oddsprofil som visar att 43 procent av alla lopp på V75 med givna förutsättningar ser vinnare som betalar över fem gånger pengarna i totalisatorn hos ATG.
I BC-finalerna är samma siffra 49 procent.
Sätter man linjen vid tio gånger pengarna syns samma sak.
Den normala andelen på V75 är 19 procent, i BC-finalerna är den 22 procent.
Därmed får det anses etablerat att Breeders’ Crown-finalerna i dess nuvarande utformning har sett fler oväntade vinnare än vad som är brukligt i denna typ av lopp – alltså 2 140 meter autostart med max tolv hästar bakom bilen.

Men Vinnare och V75 är två olika spel.
Och eftersom det är V75 som är i fokus har vi hädanefter istället utgått från insatsfördelningen där.

Vi börjar med att titta på samtliga vinnare under mätperioden, vilka startspår de har haft, hur de placerat sig i försöket, vilken resa de fick mot segern och slutligen hur de varit spelade.

Breeders’ Crown-vinnare Eskilstuna sedan man började köra tre försök 2011
Startspår Häst (placering försök) (position varvet kvar) (odds) Tre främsta startspåren i mål (procent på V75)

2011
2 Kadett C.D. (1) (spets) (20) 2-3-9 (ingen uppgift)
1 Nettan Palema (1) (spets) (23) 1-5-9 (ingen uppgift)
4 Vincennes (1) (spets) (20) 4-5-1 (ingen uppgift)
9 Perfectly Enough (2) (tredje ytter) (22) 9-1-10 (ingen uppgift)

2012
6 Barracuda River (3) (fjärde ytter) (203) 6-8-3 (1,70)
3 Fascination (1) (spets) (15) 3-1-9 (66,51)
4 Miss Beniss (2) (andra ytter) (211) 4-9-11 (3,21)
8 Manalapan (4) (sjätte ytter) (348) 8-12-5 (1,84)

2013
5 Youana (3) (spets) (77) 5-12-11 (4,97)
4 Amazon Am (1) (tredje ytter) (21) 4-11-5 (44,64)
9 Digital Ink (2) (tredje ytter) (21) 9-11-3 (49,46)
10 Jonesy (3) (femte ytter) (560) 10-4-2 (0,44)

2014
10 Backfire (2) (sjätte ytter) (93) 10-3-4 (5,78)
4 Olympia Tilly (2) (tredje inner) (151) 4-1-9 (5,47)
5 Västerbo Fantast (3) (spets) (79) 5-1-2 (4,48)
4 Psycho (2) (spets) (43) 4-5-3 (18,17)

2015
9 Pacific Broline (2) (tredje ytter) (108) 9-2-3 (6,09)
5 Trinity Zet (3) (dödens) (78) 5-3-7 (10,92)
5 Treasure Kronos (2) (tredje ytter) (54) 5-4-10 (15,11)
5 Nuncio (2) (dödens) (16) 5-1-4 (50,10)

2016
4 Rhyme Broline (2) (andra ytter) (288) 4-2-3 (2,64)
1 In Toto Sund (1) (spets) (54) 1-4-5 (16,42)
6 Target Kronos (3) (spets) (315) 6-4-2 (1,90)
1 Grant Boko (1) (spets) (53) 1-2-4 (17,63)

2017
4 Unrestricted (2) (spets) (137) 4-1-7 (4,58)
3 Candy la Marc (1) (spets) (63) 3-2-4 (11,78)
2 Lucifer Lane (1) (fjärde ytter) (108) 2-4-3 (9,70)
1 Cyber Lane (1) (spets) (48) 1-10-4 (20,02)

2018
2 Conrads Rödluva (1) (tredje ytter) (15) 2-3-6 (58,67)
3 Global Welcome (1) (andra ytter) (18) 3-4-5 (40,77)
3 Mellby Free (1) (spets) (25) 3-9-5 (28,91)
5 Selmer I.H. (2) (tredje ytter) (93) 5-3-12 (7,93)

2019
2 Brother Bill (1) (spets) (43) 2-1-4 (16,43)
1 Ganga Bae (1) (spets) (49) 1-2-10 (17,12)
4 Conrads Rödluva (1) (tredje ytter) (33) 4-2-6 (25,15)
5 Forfantone Am (2) (spets) (85) 5-9-8 (9,91)

2020
10 Milady Grace (3) (tredje ytter) (56) 10-11-9 (11,23)
1 Eagle Eye Sherry (1) (spets) (36) 1-9-6 (29,55)
3 Hail Mary (1) (spets) (17) 3-6-1 (49,57)
1 Mister Hercules (2) (spets) (42) 1-5-2 (18,29)

2021
4 Francesco Zet (1) (spets) (12) 4-10-5 (71,30)
4 Fifty Cent Piece (2) (spets) (51) 4-11-1 (14,34)
2 Glamourous Rain (1) (tredje ytter) (43) 2-7-9 (23,18)
3 Önas Prince (1) (spets) (14) 3-2-9 (58,21)

2022
3 Lara Boko (1) (spets) (15) 3-1-5 (59,26)
3 Francesco Zet (1) (spets) (11) 3-5-1 (88,53)
1 Dancer Brodde (1) (spets) (77) 1-5-3 (9,96)
4 Queen Belina (2) (tredje ytter) (38) 4-5-10 (24,04)

2023
6 Stens Rubin (3) (andra ytter) (299) 6-5-9 (2,66)
4 Queen Belina (2) (spets) (84) 4-5-3 (8,14)
1 Ester Degli Dei (1) (spets) (21) 1-3-2 (52,67)
3 A Fair Day (1) (spets) (42) 3-1-5 (21,76)

Först summeras vinnarnas positioner samt vilken placering de haft i semifinalen.

Vinnande positioner Breeders’ Crown-finaler sedan 2011 (52 lopp)
Antal segrar (procent)
Spets: 28 (53,8)
Dödens: 2 (3,8)
Rygg ledaren: 0 (0)
Andra ytter: 4 (7,7)
Tredje inner: 1 (1,9)
Tredje ytter: 12 (23,1)
Fjärde inner: 0 (0)
Fjärde ytter: 2 (3,8)
Femte inner: 0 (0)
Femte ytter: 1 (1,9)
Sjätte inner: 0 (0)
Sjätte ytter: 2 (3,8)

Vinnarnas placeringar i semifinalen:
Etta: 26 Tvåa: 17 Trea: 8 Fyra: 1

Här syns att spets är oerhört fördelaktigt i dessa finaler där fler än hälften vunnits av hästen som suttit främst varvet från mål.
Noterbart är också de oerhört starka siffrorna för tredje par utvändigt, där nästan en fjärdedel av vinnarna återfunnits.
Mest iögonfallande är ändå att endast en vinnare har gått invändigt med rygg, nämligen Olympia Brodda - som senare kom att utmärka sig i avelsboxen som mamma till kulltopparna Calgary Games och Fame and Glory.
Hon är alltså den enda på 13 år som lyckats smyga sig till seger, något som talar för att luckorna i dessa finaler uppenbarar sig mer sällan än brukligt.
Man kan också notera att exakt hälften av vinnarna kom från semifinalseger, vilket får betecknas som en låg siffra då dessa i regel spelats klart hårdast.
Tittar man på den totala andelen favoriter som vunnit ligger den på 38 procent, en procentenhet lägre än totalen för 2 140 meter auto-lopp på V75.

Innan vi går vidare med spårstatistiken för BC-finalerna kan det vara värt att slå fast hur startspåren generellt lyckas med dessa förutsättningar på Eskilstuna – en bana som med rätta fått rykte om att vara svår för hästar med invändiga utgångslägen.

Spårstatistik 2 140 meter autostart Eskilstuna sedan 2011 (borträknat kallblodslopp, monté och spårtrappor) 1 406 lopp
Segerprocent (ROI)
Spår 1: 8 (47)
Spår 2: 9 (48)
Spår 3: 11 (61)
Spår 4: 13 (84)
Spår 5: 14 (90)
Spår 6: 12 (91)
Spår 7: 9 (67)
Spår 8: 9 (67)
Spår 9: 7 (51)
Spår 10: 7 (61)
Spår 11: 7 (58)
Spår 12: 4 (68)

Att spår 5 och 4 är vinner mest stämmer överens med landets övriga tusenmetersbanor, men det som får Eskilstuna att sticka ut är lägre segerprocent och ROI (Return On Investment, vilket visar den procentuella återbäringen för en fast insats på samtliga startande) för invändiga startspår mot vad som är normalt. Istället är som synes spår 6 det tredje segerrikaste och även mest spelvärda utgångsläget.

Vad gäller Breeders-finaler finns förstås inte samma trygga statistiska underlag, men är ändå intressant att titta på. Inte minst med tanke på att det är ett lopp där tränarna själva väljer sina startspår utifrån placering i semifinalen.

Spårstatistik Breeders’ Crown-finaler sedan 2011 (52 lopp)
Segerprocent (ROI)
Spår 1: 17,3 (78)
Spår 2: 9,6 (44)
Spår 3: 17,3 (43)
Spår 4: 23,1 (210)
Spår 5: 13,5 (93)
Spår 6: 5,8 (157)
Spår 7: 0 (0)
Spår 8: 1,9 (85)
Spår 9: 5,8 (29)
Spår 10: 5,8 (136)
Spår 11: 0 (0)
Spår 12: 0 (0)

Som synes har ännu ingen häst segrat från spår 7, 11 eller 12 medan Manalapan är ensam om att lyckas från spår 8. Det är inte så konstigt med tanke på att dessa spår brukar väljas sist och gå till hästar som varit fyra och ibland trea i semifinalen.
Historiskt har vinnarna av semifinalerna ofta valt startspåren 1-2-3 vilket blev fallet i de två treåringsfinalerna (V75-2 och V75-6) i år också.
Däremot ändrades dynamiken bland fyraåringarna. I stofinalen började Ester Degli Dei med att ta spår 2 medan Domino Time Trot och Daim Brodda fyllde på utvändigt innan Grace Bird knep innerspåret.
I hingstarnas final fick vi bevittna ett historiskt ögonblick då Daniel Redén klev fram först av alla och satte sin europaderbyvinnare Epic Kronos på spår 5.
”Han är så stor i gången och kan ändå inte öppna något. Han lever mer på styrkan ännu så länge, då är det bättre att ha spår där ute”, kommenterade Redén efter spårlottningen.
Det följdes av att Kuiper tog spår 4 och Bicc’s Tobee spår 2.
Därmed var det upplagt för att en försöksvinnare för första gången skulle få starta från det statistiskt bästa utgångsläget i en Breeders’ Crown-final på Eskilstuna, men så blir inte fallet nu när Kuiper blivit struken.
Istället får Epic Kronos gå ut från spår 4, som också är det utgångsläge som lyckats klart bäst och även varit mest spelvärt i BC-finalerna.
Notera även att spår 6 och spår 10 visar ROI över 100, alltså varit vinnande spelobjekt, trots låg segerprocent – vilket visar att vinnarna därifrån varit rejäla skrällar.

Skräll i mer än var tredje final
Och apropå skrällar.
Eftersom vi konstaterat att dessa är överrepresenterade i Breeders’ Crown-finalerna så kan det vara värt att försöka hitta några gemensamma nämnare bland dessa att försöka ha nytta av till lördag.
Den som lusläser kolumnen längst till höger med insatsprocent i tabellen med vinnarna högst upp märker att 18 av 52 varit spelade under 10 procent, vilket blir kriteriet för vad vi här kallar ”skräll”.

Först en sammanställning kring varifrån dessa har startat:

Startspår skrällvinnare:
Spår 1: 1
Spår 2: 1
Spår 3: 0
Spår 4: 5
Spår 5: 4
Spår 6: 3
Spår 7: 0
Spår 8: 1
Spår 9: 1
Spår 10: 2
Spår 11: 0
Spår 12: 0

Tittar vi på vilka klasser skrällarna har startat i ser det ut som följande:
Treåriga ston: 2
Treåriga hingstar/valacker: 6
Fyraåriga ston: 5
Fyraåriga hingstar/valacker: 5

De treåriga stona sticker ut som klassen där det skräller minst, i övrigt är fördelningen som synes jämn.

Vi skruvar ner till storskrällar och definierar detta som hästar med mindre än fem procent av spelet i ryggen.
Här återfinns tio ekipage.

De tio storskrällarna
År häst (spelprocent V75)
2013 Jonesy (0,44)
2012 Barracuda River (1,70)
2016 Target Kronos (1,90)
2012 Manalapan (1,84)
2016 Rhyme Broline (2,64)
2023 Stens Rubin (2,66)
2012 Miss Beniss (3,21)
2014 Västerbo Fantast (4,48)
2017 Unrestricted (4,58)
2013 Youana (4,97)

Startspår storskrällar:
Spår 1: 0
Spår 2: 0
Spår 3: 0
Spår 4: 3
Spår 5: 2
Spår 6: 3
Spår 7: 0
Spår 8: 1
Spår 9: 0
Spår 10: 1
Spår 11: 0
Spår 12: 0

Tittar vi på vilka klasser storskrällar har startat i ser det ut som följande:
Treåriga ston: 1
Treåriga hingstar/valacker: 3
Fyraåriga ston: 3
Fyraåriga hingstar/valacker: 3

Ska man leta skrällvinnare är det uppenbart att man i första hand ska söka mellan spår 4-6 – startspår som alltså är statistiskt fördelaktiga på Eskilstuna även i ett större perspektiv.

Noterbart är också att samtliga skrällvinnare från spår 4 varit ston.
För att det ska upprepas i år lär det emellertid krävas någon strykning av häst innanför, då både Daim Brodda (V75-4) och Vivillion (V75-6) kommer att bli hårt betrodda.

Skrällarnas placering i semifinalen:
Etta: 2
Tvåa: 9
Trea: 6
Fyra: 1

Storskrällarnas placering i semifinalen:
Etta: 0
Tvåa: 3
Trea: 6
Fyra: 1

Här blir det tydligt att spelarna går väldigt mycket på hästarnas placering i försöket, vilket givetvis är logiskt.
Av de elva skrällar som vunnit eller varit tvåa i sitt försök har bara tre kvalificerat sig som storskrällar.
Däremot går samtliga treor och fyror in på båda listorna.
En tredjeplacering i försöket tycks optimalt för att ställa till med en riktig skräll i finalen.

En annan parameter värd att undersöka är utrustning och balans, och då i synnerhet om tränarna provat något nytt till finalen.
Här följer en sammanställning av detta.
Eftersom vagninformation kom först 2016 finns inga uppgifter kring detta i loppet som kördes innan dess.

Balans och ändringar
2013 Jonesy (0,44) – barfota fram
2012 Barracuda River (1,70) – skor runt om
2016 Target Kronos (1,90) – barfota runt om
2012 Manalapan (1,84) – barfota bak för första gången (ändrat från skor runt om)
2016 Rhyme Broline (2,64) – barfota fram
2023 Stens Rubin (2,66) – skor runt om
2012 Miss Beniss (3,21) – barfota runt om
2014 Västerbo Fantast (4,48) – barfota runt om
2017 Unrestricted (4,58) – barfota runt om
2013 Youana (4,97) – barfota runt om för första gången (ändrat från skor runt om)
2014 Olympia Tilly (5,47) – barfota runt om
2014 Backfire (5,78) – barfota runt om (ändrat från barfota fram)
2015 Pacific Broline (6,09) – barfota runt om (ändrat från barfota bak)
2018 Selmer I.H. (7,93) – barfota fram (ändrad från barfota runt om)
2023 Queen Belina (8,14) – barfota fram (ändrat från barfota runt om)
2017 Lucifer Lane (9,70) – barfota fram
2019 Forfantone Am (9,91) – barfota fram
2022 Dancer Brodde (9,96) – barfota bak

Vinnande balans:
Barfota runt om: 8
Barfota fram: 6
Barfota bak: 2
Skor runt om: 2

Ändringar: 5

Noterbart kring ändringarna är att bara två provat barfota för första gången i karriären medan två av fem ”växlat ner” och slagit på skor.

Sulky och huvudlagsändringar (från 2016)
2013 Jonesy (0,44)
2012 Barracuda River (1,70)
2016 Target Kronos (1,90) – jänkarvagn och norskt huvudlag (ändrat från öppet huvudlag)
2012 Manalapan (1,84)
2016 Rhyme Broline (2,64) – jänkarvagn och norskt huvudlag (ändrat från vanlig vagn och öppet huvudlag)
2023 Stens Rubin (2,66) – vanlig vagn och murphybländare vänster/can’t see back höger
2012 Miss Beniss (3,21)
2014 Västerbo Fantast (4,48)
2017 Unrestricted (4,58) – vanlig vagn och halvstängt huvudlag
2013 Youana (4,97)
2014 Olympia Tilly (5,47)
2014 Backfire (5,78)
2015 Pacific Broline (6,09)
2018 Selmer I.H. (7,93) – vanlig vagn och murphybländare höger
2023 Queen Belina (8,14) – jänkarvagn och helstängt med hål (ändrat från öppet huvudlag)
2017 Lucifer Lane (9,70) – vanlig vagn och norskt huvudlag (ändrat från trekvartsstängt huvudlag)
2019 Forfantone Am (9,91) – jänkarvagn och norskt huvudlag
2022 Dancer Brodde (9,96) – vanlig vagn och halvstängt huvudlag

Det man kan notera är att ingen av skrällvinnarna tävlat med öppet samt att norskt varit det mest framgångsrika huvudlaget bland de få undersökta.

Annars är det sammantaget svårt att dra några direkta slutsatser kring detta.

Vi rundar av med att titta på vilka tränare och kuskar som lyckats bäst den här helgen.

Mest framgångsrika tränare
Tränare segrar (segerprocent) ROI
Daniel Redén 9 (28) 108
Robert Bergh 4 (17) 48
Björn Goop 4 (14) 76
Johan Untersteiner 4 (15) 216
Timo Nurmos 3 (7) 59
Stefan Melander 3 (8) 24
Svante Båth 3 (14) 175
Lutfi Kolgjini 2 (15) 398
Jörgen Westholm 2 (17) 103

Daniel Redén har dominerat BC-finalerna de senaste åren med mer än dubbelt så många segrar som någon annan.
Tittar vi på ROI ser vi att det lönat sig att spela stallets hästar rakt över, men ännu bättre återbetalning har det blivit på de tre skrällspecialisterna Johan Untersteiner, Svante Båth och Lutfi Kolgjini.

Mest framgångsrika kuskar
Kusk segrar (segerprocent) ROI
Örjan Kihlström 13 (27) 105
Björn Goop 6 (14) 146
Johan Untersteiner 4 (10) 82
Erik Adielsson 3 (9) 184
Robert Bergh 3 (20) 61
Johnny Takter 2 (11) 57
Per Lennartsson 2 (8) 65
Jorma Kontio 2 (5) 25
Mika Forss 2 (17) 91
Åke Svanstedt 2 (29) 530

Örjan Kihlströms dominans speglar Redéns men innehåller ytterligare fyra triumfer och det har varit en lönsam affär att spela Kihlström i samtliga 49 finaler han kört.
Björn Goop och framförallt Erik Adielsson visar emellertid ännu högre ROI och således en förmåga att sätta dit högoddsare.

Ska man koka ner allt detta till hästar som torde ha ett högt spelvärde på lördagen är 10 Izod Zet (V75-2) och 6 Elegance Silvio (V75-6) två som sticker ut tillsammans med alla hästar som startar från det mest förmånliga spår 4.